onsdag 10 november 2010

Snö

Alcest - Souvenirs d'un autre monde Med denna gamla goding börjar jag dagen, jag hade helt och hållet glömt hur lycklig den en gång gjort mig. Igår snöade det, idag ligger det snö på marken, precis som då. Precis då när allt var som bäst, precis när jag mötte min första förälskelse som jag lyckades sumpa. Musiken får tala för mig, musiken får göra mig lycklig medan den ryggradsilande kylan får mig att känna att jag lever precis som studierna kommer hålla mitt sinne sysselsatt och träning kommer att ge mig kraft. Jag har inte tid för att försöka en gång till, jag kan aldrig lita på dig en gång till. Men jag vet att det kommer sluta med att jag ger dig en andra chans för att det känns så jävla bra när jag är med dig, jag kommer att sätta allt på spel för att bli sårad en gång till för att jag saknar dig, du saknar nog mig också. Varför skulle du annars bjuda hem mig till dig så frekvent, varför...om inte? Jag orkar inte vara hård och macho, det är bättre att jag lämnar dig. Ingen annan än jag kan rädda mig själv, jag kan inte rädda någon annan under den processen. Livet känns jävligt tungt just nu men jag ser utgången, jag vet vart jag ska. Jag vet vart jag vill, om det blir med eller utan dig kommer jag att få se i ett annat kapitel. Jag kan dö lycklig av att veta att i något parallellt universum...då är det vi, vi är förlovade nu och jag vaknade upp ur mitt dumma mönster förra vintern, den vintern år 2009 - jag tog till mig.
Snöns dova ljud och vintersolens starka strålar, lugnt, vackert. Jag älskar mig själv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar